Ja man kan verkligen hålla sig för skratt. Vissa stunder är mindre härliga i ens liv. Detta är ett sån här stund. Vincent har dragit på sig någon virus infektion och är mycket irriterad och grinig på sin tillvaro. han har början till öroninflammation på sitt högra öra och astman är hemsk plus att han har fått en släng av krupp mitt upp i allt helvete..

Alvedon funkar väl sådär kan jag säga. Men i dag kan jag säga för första gången på 5 månader att det är riktigt tufft att ha två barn.

För i dag räcker jag inte till inte ens till mig själv. Går fortfarande i myskläder och gett upp hoppet om att byta till något annat. Jag skiter i´t helt enkelt!

Det som skulle vara en liten glimt av lycka just nu, hade vart om fick fick svar på två kommande samtal.. i hope..

nä tvätten ropar..

<3

I dag har jag tid att lägga 5 minuter på bloggen,det känns skönt för det är precis det jag behöver. Det har vart på tok för mkt det senaste,vincent har två dagar som han kan vara jättebra medans nästa dag är kaos. han har svårt att komma till ro gnäller och är fruktansvärt missnöjd med tillvaron just då. Inte så konstigt alls,vem hade inte blivit galen om man inte fått luft. Själv känner jag mig som den mest värdelösa mamma som inte kan få min pojk bli frisk inte ens med medicinen...

Tur att de är så bra nere på barn på NÄl att man kan ringa utan att bli dum förklarad.

jag har jobbat till och från under hela första perioden. Har gått riktigt bra. gott att använda sina kunskaper så man inte försitter dem när man är mamma ledig. Blir ju lätt att man blir litre insnöad på ersättning blöjor och sovtider så det kan vara gott att bli en avnalig människa för en stund och rymma hemifrån några timmar.

Tindra har kommit in i en något lugnare period. den är fortfarande något påfrestande men vi bårkar inte varje dag och jag kan snällt erkänna att jag har inte skickat upp henne på rummet på en hel vecka!=)

Vi fick såldt våran babytravel också,så vi kunde köpa oss en brio sing. är sjukt nöjd med vagnen och älskar färgen.=)

I dag har mäklaren vart här så idag kommer vårat hus ut till salu. Ska bli ganska gott att lämna Melle-byn samtidigt som man skapat ett stort umgänge för Tindra och för en själv.  Tur att barn har lätt att anpassa sig efter nya situationer annars hade jag haft en rejäääääl ångest nu.

Nu blir det Vargön, och det ska bli riktigt skönt att komma hem i gen=)

kram cina

                          Världens gladaste kille hade jag i soffan i morses<3

         Nya vrålåket=)

Jag har lärt mig under årens lopp på grund av flytt runt om i detta avlånga land,att vänner är svårt att få. Jag har också haft svårt att behålla  vänner för jag har flyttat runt och aldrig kunnat ha den där riktiga kompisen som jag kan prata med allt om. Och även om jag har haft det så har jag kanske inte alltid vågat de fullt ut,kanske för min rädsla för att förlora personen.

Men nu är jag gammal och har jag många kompisar men bara några få vänner, två av mina underbara vänner är de som står brevid mig så fort något kul eller jobbigt händer. Även om de inte är ständigt hos mig vet jag att dem är bara ett samtal bort,den ena ska bli fadder till Vincent och den andra var en stor räddare söndagen den 13/3 när de gjorde sig till känna att jag inte har någon direkt anhörig. Hon kastade sig in i bilen och åkte in till Mellerud för att hämta Tindra när jag var på väg att föda..

Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är!

    Ni är bara bäst!<3

God morgon gott folk! morgon är kanske att ta i och god var den fan inte heller,så egentligen ljuger jag. Jag hoppas eran var god i alla fall. jag börjar vara på väg tillbaka efter en grymme huvudvärk sedan i går morse. Hjälpte inte ens att ha brillorna på mig på kvällen och i natt när jag vaknade blev det bara värre..

Jaja.. nu är den borta, i alla fall för stunden.

i går kväll var jagf och Maria på cirkus med barnen.. De tyckte det var riktigt kul men de märks verkligen att det är en budget variant alltså..

Inte mycket djur. Hundar katter och en häst,men cirkusen har helt klart blivit bättre på bara några år.

I går på efter middagen hade jag FG här också. Milton var senast till värlsen och han vara bara 6 dygn gammal. Så liten. Insåg helt plötsligt att Vincent ÄR stor!

Nu är det vbara tre till i gruppen som ska kläcka,sen är gruppen klar och det ska sättas i gång med babaymassage. Det är så mysigt och vincent har älskat de sedan första gången jag gjorde de på bb,till skillnad från Tindra som gallskrek bara man tog i henne..

Helgen som vara var fullspäckad. Då hade vi pontus hemma och hela familjen var samlad. han fick träffa Vincent för första gången och det märktes verkligen att han var en stolt storebror(återigen)

Men nu är han hemma hos mamma i sthlm i gen. Nä om jag skulle ta tag i min tvätt som skriker åt mig ute på Altan.. Hör verkligen hur den rpoar CIIIIIINNNNNAA!! så jag får väl ta tag i fanskapet,innan vårt lilla knyte vaknar!

Gla´påsk oxå!! cina

När jag satt i soffan och myste med Tindra innan lilleman föddes fick jag tanken på det som många kallar tvåbarns chock. Tänk om jag skulle drabbas av de, mitt  i sömnbrist perioden. Tänk om jag skulle tänka att jag ångrade denna önskade lille krabat.

Men så fel jag hade. Det mesta är som vanligt här hemma. Allt tar dock lite längre tid och det krävs lite mer planering om man ska i väg, men det går väldigt bra. Sömnbristen jag trodde att vi skulle få har inte drabbat oss så värst. Han sover fortfarande hela natten med uppvaknanden för att han tappar nappen,men somnar sedan om.. till ca 7 varje morgon. Riktigt gott..

Tindra har fått sin tredje antibiotika kur för beta hemolytiska bakterier,strepotockocker grupp A och nu hoppas vi att skiten tar detta!!

Dr Holby på VCT skickar remiss till ÖNH på NÄl annars. kanske kan det vara stora fickor bakom mandlarna som blir infekterade?

Men  som han sa, hon är ju rejält dålig med tanke på stjärtflussen också. (ett himla mysko namn men så kallar läkarna det)

Tydligen fler barn som har de i munnen och underlivet.

Hon lider mest av de i underlivet,för vissa stunder skriker hon massa.  Men som sagt nu SKA denna kur ta bort skiten!

Nu vaknar en liten,dags för dagens andra mål. ha det gott/cina

Åh vad trött man blir. De finns nog inget som gör så ont som att se sitt barn vara sjuk och orkeslös.  De gör ont i hela hjärtat. Sedan ska man vara så bra och stöttande förälder som möjligt när de tar diverse prover,  fast man nästan själv gråter inombords. Det är tufft.

Men vilken tjej vi har. jag lovar att jag hade kagt mig ner på marken för länge sedan och bara gett upp om jag hade vart så sjuk som henne, men inte hon.

Nu är det tredje gången på en månad som hon visar sig vara positiv på halsprov vilket menas att hon e positiv för Streptockocker A. Hög feber utslag ont i hela kroppen u name it...

Till saken hör ju också att fröken är grymt känslig för feber så fort de kommer över 38 så spyr hon som om hon vore riktigt magsjuk. Så det är svårt i  bland att förstå vad som är vad. För de verkar inte sjukvården riktigt göra i dag.

De på NÄL tror att hon har magsjuka och de här på Läkarstationen tror att hon har halsfluss och har nu på börjat smitt spårning så nu har vi hela familjen fått lämna halsprov och blivit skickade på odling. Provsvar får vi i början av nästa vecka.

Nu hoppas jag att denna helgen går smärt fritt,för oss alla. Minsta lilla hon blir dålig så åker vi in igen. Något säger mig att den unga tjejen på Näl har fel.

Men jag ska ska inte göra så stor grej av det förrän jag ser att det inte går åt rätt håll.

Vincent klarar sigf säger de,vilket är riktigt skönt.

Hoppas mamma Cina också gör det. har nämligen ett imunförsvar som ett skosnöre.

TRevlig helg och för allt i världen,glöm inte sprita händerna!!!!!

Här är en bild på fröken när hon tempar upp på tio minuter,och vi inser att hon blir dålig för tredje gången.

Här är min blivande pratkvarn <3

Kraaam Cina

Äntligen!! Börjar känna att man börjar komma tillbaka till sitt "normala" ogravida liv och det känns skönt. Nästan  oförskämt härligt;-) Äntligen är våran lille Vincent ute och och lyckan över att familjecirkeln är sluten är stor. Nu känns det inte som något fattas. Just i skrivandets stund sitter jag soffan och lilleman sover. Storasyster är ute och grejar med pappa de skulle fixa till "åbääääket"

(våran nya fula bil)

Vincent kom på söndag den 13 mars. jag vaknade av att jag hade lite mensvärk som satt i ljumskarna som bara på en halvtimme blev starkare och ändrade sig till värkar. Jag hade en aning om att det kunde vara på G men försökte att koppla bort det,gick ner till köket för att äta frukost och började klocka värkarna som kom säkert med 5 minuters mellan rum.. När jag kom ner fick jag två täta värkar klockade dem och insåg att det var tre minuter emellan och det började göra ont. Hoppade in i duschen för att se om det gav med sig eller om det blev värre och i duschen kom jag till insikt att nu är det nog på g. Försökte torka mig lite snabbt för trycket neråt blev såpass tungt att jag var tvungen att stå på alla fyra för att kunna hantera en värk lättast.. Tindra stod brevid mig och Anders försökte få tag i sin mamma som inte svarade på telefonen.

jag kände att jag kunde vänta ett tag till och vi väntade med att ringa igen. Efter en tjugo minuter insåg Anders att vi nog fick skynda oss lite för nu var värkarna tätare och kraftigare. han ringde Marianna som kom som en raket. Underbara vän!! Jag kunde inte sätta ner foten i golvet och ställa mig upp för att klä på mig, utan att få värkar så fick hjälp att klä på mig och insåg att det blev lite bråttom. Värkarna kom med två minuters mellan rum och jag fick verkligen tänka på andning och det känndes som hela kroppen hade 50 graders feber.. Dröp av svettt..  sagt och gjort.. Tog mig ut i bilen och la mig i baksätet, Anders ringde förlossningen och meddelade att vi var på väg in och skulle vara där om ca 40 minuter. Jag försökte överleva värkarna i bilen som kom lite glesare men samtidigt blev mycket starkare och i Frändefors började jag känna att resan började bli outhärdlig. jag frågade Anders flera gånger vart vi var och sa att nu vet jag inte om jag klarar mer för nu är det riktigt tufft. Efter en liten stund och några värkar var vi framme vid förlossningen.Anders parkerade precis vid entren och  jag skulle då försöka yttligare en gång att ta mig upp från liggandes tills ståendes och insåg att det var en jävla tuff procedur. Fick en grym värk och insåg att rullstolen som BM hade rekomenderat i telefonen

bara var att glömma ja kunde inte sitta för de känndes som jag satt på hans huvud. Jag gick och så fort en värk kom böjde jag mig ner och tog mig igenom den. Utanför hissen på Förlossningen och BB kom en sjuksköterska och sa" oj här har vi en som ska föda ser jag" Vi syns på bb om några timmar!!

Jag tog mig innanför Förlossningens dörrar tog ett kliv sen bröt jag i hop,den värsta värken av dem alla och barnmorskan som mötte oss i dörren sprang och hämtade en förlossning säng och det kom tre stycken springades med sängen. De hjälpte mig upp,och gick ganska fort in på en sal. där klädde de av mig gav mig den grymt sexiga rocken,undersökte mig snabbt och såg att jag var öppen 6 cm . De sa att jag hade gjort ett bra arbete hemma och gav mig lustgas direkt.

Vi hade en Bm som var precis ny. Jätteosäker. hon kunde inte koppla ctg apparaten riktigt så hon fick inga bra hjärtljud på honom ena stunden ville hon jag skulle stå ena ligga och jag kännde att jag började bli en aningens irriterad.

Bm och jag pratade om smärtlindring och skulle jag ha spinal så var jag tvungen att bestämma mig direkt annars var det försent. Jag bestämmde mig och för att jag skulle kunna få bedövningen var det tvungen att sätta elektrod på hans huvud för att kolla hans hjärt ljud, det gjorde fruktlös ont och jag vet att jag skrek trotts att jag hade mycket lustgas i mig och jag vet att den enda gången jag grät i masken var just då. Det visade sig att Bm stack elektroden i mig i stället för att sticka den i Vincent. Hon gjorde det två gånger tredje gången gjorde en annan Bm och fixade de direkt. Gud vad ledsen jag va..

Sen kom de och stack mig i ryggen. Efter många felstickningar i nerver kom de rätt och jag blev bara något bedövad. Tyckte inte alls att den var så ljuvlig som edan,men visst värkarna blev en aning kortare. men jävligt ont gjorde de för de. efter detta så bytte vi Bm,som tur var det skiftbyte.. Och jag fick en världens goaste som jag hatade när jag skulle föda Tindra. ((Då hade hon ticks att säga "Så säg " efter varje mening och de ddrev mig till vansinne.

Denna gången sa hon det inte ens någon gång förutom när hon körde mig till EVA.))

Sen ställde jag mig upp med lustgasen och hängde på en gåstol efter några värkar så kännde jag att trycket var mer än vanligt och jag kännde att jag ville hjälpa till. Efter 20 minuter kom han!! 

Alledess perfekt!! 3865 gram och 53 lång Världens finaste kille <3  Ligger och myser hos mamma endast 1 vecka gammal..

Vincent Terje Grimstad

Äntligen!! Börjar känna att man börjar komma tillbaka till sitt "normala" ogravida liv och det känns skönt. Nästan  oförskämt härligt;-) Äntligen är våran lille Vincent ute och och lyckan över att familjecirkeln är sluten är stor. Nu känns det inte som något fattas. Just i skrivandets stund sitter jag soffan och lilleman sover. Storasyster är ute och grejar med pappa de skulle fixa till "åbääääket"

(våran nya fula bil)

Vincent kom på söndag den 13 mars. jag vaknade av att jag hade lite mensvärk som satt i ljumskarna som bara på en halvtimme blev starkare och ändrade sig till värkar. Jag hade en aning om att det kunde vara på G men försökte att koppla bort det,gick ner till köket för att äta frukost och började klocka värkarna som kom säkert med 5 minuters mellan rum.. När jag kom ner fick jag två täta värkar klockade dem och insåg att det var tre minuter emellan och det började göra ont. Hoppade in i duschen för att se om det gav med sig eller om det blev värre och i duschen kom jag till insikt att nu är det nog på g. Försökte torka mig lite snabbt för trycket neråt blev såpass tungt att jag var tvungen att stå på alla fyra för att kunna hantera en värk lättast.. Tindra stod brevid mig och Anders försökte få tag i sin mamma som inte svarade på telefonen.

jag kände att jag kunde vänta ett tag till och vi väntade med att ringa igen. Efter en tjugo minuter insåg Anders att vi nog fick skynda oss lite för nu var värkarna tätare och kraftigare. han ringde Marianna som kom som en raket. Underbara vän!! Jag kunde inte sätta ner foten i golvet och ställa mig upp för att klä på mig, utan att få värkar så fick hjälp att klä på mig och insåg att det blev lite bråttom. Värkarna kom med två minuters mellan rum och jag fick verkligen tänka på andning och det känndes som hela kroppen hade 50 graders feber.. Dröp av svettt..  sagt och gjort.. Tog mig ut i bilen och la mig i baksätet, Anders ringde förlossningen och meddelade att vi var på väg in och skulle vara där om ca 40 minuter. Jag försökte överleva värkarna i bilen som kom lite glesare men samtidigt blev mycket starkare och i Frändefors började jag känna att resan började bli outhärdlig. jag frågade Anders flera gånger vart vi var och sa att nu vet jag inte om jag klarar mer för nu är det riktigt tufft. Efter en liten stund och några värkar var vi framme vid förlossningen.Anders parkerade precis vid entren och  jag skulle då försöka yttligare en gång att ta mig upp från liggandes tills ståendes och insåg att det var en jävla tuff procedur. Fick en grym värk och insåg att rullstolen som BM hade rekomenderat i telefonen

bara var att glömma ja kunde inte sitta för de känndes som jag satt på hans huvud. Jag gick och så fort en värk kom böjde jag mig ner och tog mig igenom den. Utanför hissen på Förlossningen och BB kom en sjuksköterska och sa" oj här har vi en som ska föda ser jag" Vi syns på bb om några timmar!!

Jag tog mig innanför Förlossningens dörrar tog ett kliv sen bröt jag i hop,den värsta värken av dem alla och barnmorskan som mötte oss i dörren sprang och hämtade en förlossning säng och det kom tre stycken springades med sängen. De hjälpte mig upp,och gick ganska fort in på en sal. där klädde de av mig gav mig den grymt sexiga rocken,undersökte mig snabbt och såg att jag var öppen 6 cm . De sa att jag hade gjort ett bra arbete hemma och gav mig lustgas direkt.

Vi hade en Bm som var precis ny. Jätteosäker. hon kunde inte koppla ctg apparaten riktigt så hon fick inga bra hjärtljud på honom ena stunden ville hon jag skulle stå ena ligga och jag kännde att jag började bli en aningens irriterad.

Bm och jag pratade om smärtlindring och skulle jag ha spinal så var jag tvungen att bestämma mig direkt annars var det försent. Jag bestämmde mig och för att jag skulle kunna få bedövningen var det tvungen att sätta elektrod på hans huvud för att kolla hans hjärt ljud, det gjorde fruktlös ont och jag vet att jag skrek trotts att jag hade mycket lustgas i mig och jag vet att den enda gången jag grät i masken var just då. Det visade sig att Bm stack elektroden i mig i stället för att sticka den i Vincent. Hon gjorde det två gånger tredje gången gjorde en annan Bm och fixade de direkt. Gud vad ledsen jag va..

Sen kom de och stack mig i ryggen. Efter många felstickningar i nerver kom de rätt och jag blev bara något bedövad. Tyckte inte alls att den var så ljuvlig som edan,men visst värkarna blev en aning kortare. men jävligt ont gjorde de för de. efter detta så bytte vi Bm,som tur var det skiftbyte.. Och jag fick en världens goaste som jag hatade när jag skulle föda Tindra. ((Då hade hon ticks att säga "Så säg " efter varje mening och de ddrev mig till vansinne.

Denna gången sa hon det inte ens någon gång förutom när hon körde mig till EVA.))

Sen ställde jag mig upp med lustgasen och hängde på en gåstol efter några värkar så kännde jag att trycket var mer än vanligt och jag kännde att jag ville hjälpa till. Efter 20 minuter kom han!! 

Alledess perfekt!! 3865 gram och 53 lång Världens finaste kille <3  Ligger och myser hos mamma endast 1 vecka gammal..

Vincent Terje Grimstad